En vanlig dag
Kategori: Allmänt
Våra morgonrutiner har blivit så att Magnus klocka ringer halv sex. Han snoozar en gång, ibland två. Så går han upp och tar ett morgonbloss på balkongen.
Ja det där är ju egentligen hans rutiner för jag ligger ju och sover även om jag ibland vaknar och somnar om flera gånger med han fortfaranade är hemma.
Curry följer minsta steg han tar och så går de ut på hennes morgonkissprommis.
När de kommer tillbaka så fixar Magnus sina mackor och borstar tänderna och så kommer han in och pussar lite på mig. Tar på mig min "fantomen" om det är ljust i sovrummet. Det är min ögonmask och sen åker han till jobbet.
Curry går mellan sovrummet och dörren några vändor. Kollar om han kommer tillbaka liksom. Sen lägger hon sig i sin korg som står på golvet i sovrummet.
Hon kan inte se mig därifrån så då och då reser hon sig och går först till min sida av sängen och slänger upp frambenen för att kolla att jag är där och ifall jag kanske är vaken.
När så inte är fallet så trippar hon vidare till Magnus sida och gör likadant där. Upp med frambenen och kikar över madrasskanten.
Tomt....då går hon och lkägger sig igen. Flera gånger gör hon detta och jag sover ju tydligen inte djupt eftersom jag hör henne. Ibland viskar jag till henne att lägga sig och så somnar jag om igen.
När hon hör att jag börjar röra på micg mer än vanligt så kommer hon till sängen och står nedanför och om jag då släpper ner en hand så att hon når att nosa på den så börjar genast trippandet och dansandet.
Hon slickar och nosar på min hand och jag känner att hela hennes lilla kropp är glad. När jag skälv sen kikar över kanten så att hon ser mitt ansikte så vet hennes glädje inga gränser.
Oj så hon blir till sig och viftar på hela bakdelen och hon snurrar runt runt samtidigt som hon slickar mina händer.
Och när jag slänger benen över sängkanten ja då går hon nästan i spinn för hon fattar att jag ääääntligen ska komma upp.
Hon dansar runt mina fötter och sen springer hon och hämtar sina leksaker. För leka direkt det vill hon att vi ska göra.
Hon har en tjock giraff som Kajsa har gette henne och som hon älskar. Hon jobbar mycket med att gnaga av öron, horn och alla benen. Giraffen är stor som halva henne.
Sen har hon en råtta fast vid närmare syn så visade det sig att det var en mullvad. Den har lång svans som mullvadar i och för sig inte har. Och så piper den både fram och bak och är för övrigt ganska slapp i kroppen.
Att leksakerna piper är det allra roligaste och hon buffar med nosen och vet exakt var pipkuddarna sitter. Därför är hennes tre gummidjur som piper roligast att kasta och hämta.
En gris, en krokodil och en hund. Jag kastar dem genom hela lägenheten från vardagsrum genom långa hallen och ända till köket och hon jagar dem och glider på mattorna så att de ligger som korvar vid tröskeln.
Och jag måste säga att det välkomnandet jag får av henne varje morgon eller varje gång jag har varit borta är helt obeskrivbart.
Att se någons glädje, om så bara en hunds, över att se en är så man förundras om och om igen. Om jag inte visste bättre skulle jag säga att hon ler för det är så glad hon ser ut. Och antagligen är det genom ögonen hon ler och visar mig hur stor plats jag har i hennes liv och hur mycket jag betyder för henne.
När jag går på toaletten kommer hon in och sätter sig på mattan nedanför toastolen och väntar eller så sitter hon utanför den stängda dörren och väntar. När jag gör mitt morgonte följer hon mina rörelser med blicken och sitter nedanför micron och väntar.
Sen följer hon mig som idag när jag gick in till datorn. Hon väntar nedanför stolen tills jag vrider mig mot henne och frågar om hon vill komma upp och då skuttar hon lätt upp i mitt knä och kollar in tangentbordet och skärmen. Luktar lite på teet och sen lägger sig tillrätta och lutar huvudet i mitt ena armveck.
Efter ett tag när hon tycker att jag rör mig för mycket då jag skriver så hoppar hon ner och går till sin fåtölj och kurar ihop sig. Men hon har stenkoll på vad jag gör och vilka ljud som hörs.
Hör hon tekoppen så lyfter hon bara huvudet och konstaterar att jag ska till köket och fylla på. Har jag inte tekoppen med mig så blir hon nyfiken och hänger med.
Ihopkurad hos mamma
Här har hon lagt huvudet i min hand och vilar sig lite
Om en stund ska vi går ut. Hade jag inte varit så sjukt förkyld hade det blivit en lång promenad på spåren genom skogen. Den tar en timme. Vi hade passat på att träna lite. Inkallning bl a.
Men nu så när jag inte orkar så mycket blir det en kortare promenad då hon får nosa som hon vill utan annan träning än att gå fint bredvid mig utan att dra.
Jag lär inte göra så mycket annat idag än att vila och sen ge mig ut på hennes eftermiddags promenad och då hoppas på att jag mår lite bättre och orkar mer.
Som tur är så kan man träna henne mycket inomhus, vilket många gånger är att föredra då det inte finns så mycket som stör hennes fokus. Igår gömde jag godis i en papprulle och hon kom snart på hur hon skulle komma åt den. Lätt som en plätt. Likaså när jag gömde under en pappmugg. Den slog hon lätt bort med tassen så idag måste jag hitta klurigare hjärngympagrejer att utmana henne med.
Det är mycket roligt att umgås med en hund :-)
